Utvecklingen på marknaden för mejeriprodukter och växtbaserade alternativ är väldigt spännande att följa, den innehåller allt. Kaxiga uppstickare, fejder, stämningar och nydanande marknadsföring. Den är också spännande eftersom det är ett tydligt exempel på hur konsumenter över tid förändrar sina beteenden kopplat till hållbarhet.
Arla säger nu att dom vill ”skapa ett bättre alternativ till mjölk än det som existerar”. 50% laktosfri mjölk, 50% havre. Då infinner sig ju frågan: Säger Arla att havre är bättre än mjölk?
Eftersom jag bor med kor inpå knuten så har jag under åren etablerat en fin relation till detta ljuvliga djur. Längtar tills dom ska släppas på våren, lär känna kalvarna och kan sitta länge och titta på hur dom rör sig över slätterna. Hur dom interagerar, badar i ån, hur korna försvarar sina kalvar inför sånt som ter sig okänt och hur alla samlas framåt kvällen och dias i solnedgången. Det har blivit ett naturligt inslag i våra liv. Just våra kogrannar är så kallade amkor – dom går med en tjur under sommaren, blir dräktiga, föder en kalv på våren, göder kalven på sommaren så att den kan slaktas på hösten. Så går åren. En kalv per år. Den vecka då kalvarna samlas in och körs iväg är min värsta period på året – korna står på samma plats där kalvarna hämtades och vrålar. Dygnet runt. I en vecka.
Att leva tätt inpå djur får en att fundera över djurhållning, ekologisk matproduktion och miljö. Korna hos oss ingår inte i någon ekologisk köttproduktion men dom lever ute större delen av året och har såvitt jag kan bedöma det väldigt bra. Naturligare än så har jag svårt att föreställa mig. Minus slakten då. Några kilometer bort ligger det ett ekologiskt jordbruk som producerar mjölk. Där skiljs kalvarna från sina mammor efter 24 timmar och placeras i små boxar utomhus, samtidigt som mammorna töms på mjölk för att jag ska kunna ha yoghurt på frukostbordet.
Jag har inte valt bort mjölkprodukter helt ännu, har minskat ner rejält men har svårt att släppa det helt. Läser på om vikten att ha kvar kor för landskapen och biologisk mångfald samtidigt som jag förfäras över djurhållning på många håll. Blir kluven och bekymrad över att frågan är så svart eller vit. Om jag skulle få välja så skulle jag lätt välja en mjölk där jag får dela mjölk med kalven. Där djuren kan ha ett naturligt liv men där jag ändå kan få mjölk i kaffet ibland. Låter inte det som en perfekt kompromiss? Men hittills har jag bara sett ett enda litet mejeri i Skåne som tänkt den tanken. Hur kommer det sig att ekologisk matproduktion har så marginellt med djurens välmående att göra i förhållande till vad dom äter för foder? Samma sak med ägg – jag skulle hellre äta ägg från frigående höns utomhus som jag vet har det bra än ekologiska. Om jag måste välja. Ägg som kombinerar bägge perspektiv är i princip omöjliga att hitta.
Så Arla. Vad är det nu som gör att mjölk i kombination med havre är en bättre produkt? Vågar jag hoppas på att det är för att jag från och med nu kommer att dela mjölken med kalven? Att djurhållningen blir en del av frågan? Det vore en innovation och kunde visa hur Arla tänker nytt kring hållbarhet. Ser fram emot hur produkterna kommer att kommuniceras för tar Arla hänsyn till ovanstående så tror jag faktiskt att försäljningen skulle kunna öka. Med reservation för att jag inte smakat produkterna då.
Kampanjen lanseras på måndag.
ps Förlåt Arla, men ”tittar inte på Oatley utan kör vårt eget race”. Då gör ni inte ert jobb.
ps 2 Det kan inte vara en innovation eftersom Ottos barnmat gjorde samma kombo redan 2013.